Inte dagens nyheter...

Inte dagens nyheter...

Våld, lycka, framsteg och motgångar. Det var bättre förr, eller?


---------------------------------------------
(2018-07-11)
OBS!
---------------------------------------------
KB har grejat på sin sida så att gamla länkar inte längre fungerar.
Jag funderar för fullt på hur det ska lösas. Länkar från nu fungerar dock.
---------------------------------------------



Kungliga biblioteket har skannat in mängder av äldre svenska dags- och veckotidningar, med fantastiska nyheter.

Här har jag tagit fram det bästa och värsta från veckotidningen Östgötaposten, eller om den heter Östergötlands veckoblad Östgöta-Posten, med det bästa och värsta från bland annat Östgöta Correspondenten.

Östgötaposten drevs av det vi i dag kallar Corren, som en form av veckotidning.

Not: Ibland kan det bli riktigt läskigt, men så uttryckte man sig då :-O
Valutaomvandlare: 1.000:- år 1897 motsvarar 64.835:- år 2018. Se mer på Rodney Edvinssons sida.

Sågfilare eller spioner?

MystisktSkapad av Uffe Johansson 2018-03-03 15:54
Östgötaposten 1900-01-26


Spionerier vid Norrköping? Att inloppet till Norrköping och terrängen omkring staden skulle vara af synnerligt intrese att känna för en i landet inbrytande fiende är sjelfklart. Det har ej heller saknats rykten om spioner äfven der. Sålunda förtäljes att i början af denna vecka der uppehållit sig en af dessa s. k. filare. Personer, som inledt samtal med och sökt utforska honom, ha, som var att vänta, ej på minsta sätt fått några upplysningar. De försäkra dock, att personen ej vore, hvad han gåfve sig ut för, en sågfilare, ty de ha sett en snyggare drägt framskymta under abetsklädnaden och äfven märkt sådana later, att skepelsen af en arbtare och det fångrin, med hvilket de flesta frågor bemötts, af dem ansetts endast vara en bemantling.



De ryska "sågfilarne". För "Vestg Korresp. berättar en högt aktad man följande: Häromdagen kom till en prästgård i Falköpings-trakten en rysk sågfilare och anhöll få arbete i yrket.

— Hvad kostar det få en såg filad ? frågade pastorn.
— Äh just ingenting, en bagatell, en 25 öre kanske jag får.

Detta var intet opris, tyckte prästmannen, och så togos två handsågar fram. Hos pastorn uppehöll sig för tillfället en ingeniör. Han och prästmannen öfverenskommo, att nu skulle de noga studera den här mannen och hans uppförande. De satte sig en på hvardera sidan om ryssen med pass från Nowgorod. Båda, i all synnerhet ingeniören, förstodo sig i grund och botten på arbetsfolk, de betraktade den arbetandes fina aristokratiska händer med naglar välputsade som en frökens, det hvita linnet som framstack vid handlofven under den grofva rockärmen, anletsdrag, skick, maner och funno genast, att hvad den här mannen än var ej var han någon arbetare. Här tillkom att han var mindre hemmastadd med sågfilarens yrke. Ingeniören gjorde honom uppmärksam på, att å en väl riktad såg skola tandraderna vara linialräta. Detta tycktes filaren först nu ha kommit på det klara med och ändrade sågraderna i detta hänseende.

— Ja, se de fleste af oss ryssar, som nu vandra i Sverige, äro jordbruksarbetare och mindre kunniga i sågfilareyrket, som vi taga oss till om vintern, sade ryssen på rådbråkad men ändock rätt begriplig svenska.

Hvarför har ni då begifvit er hit?

— Jo, man skall väl se sig om litet här i verlden.
— Och af denna orsak vandra nu öfver ett 50-tal ryska sågfilare i Sverige?
— Ja, visst göra de det.
— Men det är ju besynnerligt, att de först nu fått en sådan lust att besöka vårt land.
— Ja, det kan ju så tyckas, blef ryssens svar.

Så skulle han ha sin betalning. Pastorn framlämnade en pappersfemma. Genast gaf ryssen tillbaka kr. 4:50.

— Det är rätt bekymmersamt här på orten att lämna bort småmynt, sade han och framtog derpå ur en välförsedd plånbok en 100-krone sedel, hvilken han af examinatorerna begärde få vexlad. Ingen af dessa var dock för tillfället vid så stor kassa.

Ett leende krusade då sågfilarens läppar. Han bugade sig artigt och försvann. Att han var en officer, det är prestmannen lika säker på som att det finnes en Gud, och för ingeniören är antagandet lika vist som att bantåg ej kunna framgå utan räls och slipers.



-----------------------------

Om ryska sågfilare på Wikipedia.



  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post50