Inte dagens nyheter...

Inte dagens nyheter...

Våld, lycka, framsteg och motgångar. Det var bättre förr, eller?


---------------------------------------------
(2018-07-11)
OBS!
---------------------------------------------
KB har grejat på sin sida så att gamla länkar inte längre fungerar.
Jag funderar för fullt på hur det ska lösas. Länkar från nu fungerar dock.
---------------------------------------------



Kungliga biblioteket har skannat in mängder av äldre svenska dags- och veckotidningar, med fantastiska nyheter.

Här har jag tagit fram det bästa och värsta från veckotidningen Östgötaposten, eller om den heter Östergötlands veckoblad Östgöta-Posten, med det bästa och värsta från bland annat Östgöta Correspondenten.

Östgötaposten drevs av det vi i dag kallar Corren, som en form av veckotidning.

Not: Ibland kan det bli riktigt läskigt, men så uttryckte man sig då :-O
Valutaomvandlare: 1.000:- år 1897 motsvarar 64.835:- år 2018. Se mer på Rodney Edvinssons sida.

Studenthumor

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-06-01 01:37
Östgötaposten 1901-03-22


Studenthumor. Källarmästaren S. i Upsala har nyligen höjt priset på kaffe med några ören pr kopp, hvilken åtgärd väckt stor förtrytelse bland studenterna. Då S. just i samma vefva låtit bekläda sitt nyuppförda hus vid Ågatan med koppartak, anmärker studenthumorn elakt, att han användt — kaffekoppar.

  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post89

Kalendermiss

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-03-31 05:01
Östgötaposten 1896-04-10


Ett litet förbiseende ha vår gamla hederliga almanackas utgifvare gjort sig skyldiga till. Den stjerna, som betecknar sön- och helgdag, har i år icke utsatts för annandag påsk i almanackan för Göteborgs horisont, men väl i den för Stockholms.

Nu för tiden torde väl alla menniskor förstå, att stjernans uteblifvande beror endast på ett slarf af almanackans privilegierade utgifvare. Men år 1851, då ett liknande fall inträffade, väckte det stort uppseende i vida kretsar, och en insändare omtalar, att han minnes, hurusom "alla käringar i Skåne då trodde att verlden skulle förgås!"

Enligt en version lyckades man då lugna de förfärade gummorna endast genom att förklara, att "om verlden skulle förgås den dagen, så hade vederbörande naturligtvis inte fortsatt almanackan längre än till den dagen" — som nu hela året var antecknadt på vanligt sätt, måste verlden ju bestå åtminstone till årets slut!

Den logiken begrepo gummorna, och deras värsta ångest gick öfver.





  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post58

Den "ångerköpte" brudgummen...

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-03-31 02:52
Östgötaposten 1896-05-01


...i Gustafs församling, hvilken för en tid sedan, såsom då omtalades, sade nej vid sjelfva vigseln, har nu blifvit ännu mer ångerköpt, emedan han, som det sägs, ångrat sig öfver sitt förhastade beteende och, efter en del andra misslyckade frierier, friat på nytt till den af honom förnekade bruden samt af henne fått ja — så att vigsel och bröllop — efter hvad det påstås — snart ytterligare komma att ega rum, skrifves i Y. A.

  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post57

20 i stället för 10.

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-03-02 13:45
Östgötaposten 1900-01-12


20 i stället för 10. Härom aftonen hade några unge män pokulerat försvarligt å en af hufvustadens restauranter, så att de, när de kommo ut på gatan, icke fullt ut kunde styra apostlahästarna.

En af de unge männen ramlade i halkan omkull och vrickade ena armen ur led. En af kamraterna eftersände läkare, som genast korrigerade armen och vred den rätt. Han begärde för sitt besvär 10 kr. i arvode.

Detta tyckte den armvrickade mannen var för dyrt och protesterade. För resten hade han inte sjelf kallat på läkaren.

"Jaså, ni vill inte betala", sa läkaren. Nåväl — och i detsamma grep han fast i armen och vred den nr led igen. "Adjö!" Men nu åtrade sig vår unge man igen. Han föll till fota och åkallade läkaren om hjelp och det fick han också. Men nu kostade det 20 kr.





  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post46

Pinsamt ful.

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-02-28 10:59
Östgötaposten 1899-09-08


Stackars gosse! En fotograf ute på småländska landsbygden berättar för Sm. Alleh.: En ung man kom in i hans ateliar häromdagen och frågade uppskakad, om han kunde få ett litet samtal med honom mellan fyra ögon.

Den besökande var pinsamt ful. Efter en mängd obestämda och tafatta anspelningar frågade han fotografen blossande röd, om han trodde, att det bland hans profkort kunde finnas en fotografi af någon ung man, som liknade honom — besökaren — men . .. men, hrn, såg litet bättre ut.
— Hvad menar ni, mim bästa herre? frågade fotografen förbluffad.
— Jo, svarade han med svag och mödosamt frampressad röst, saken är den, att jag nyss har förlofvat mig. Den unga damen, som jag skall gitta mig med, är bosatt i Jönköping, men är här på besök för närvarande. Hon skall resa hem i morgon, och hon säger, att hon tycker jag är så god och snäll, att hon inte bryr sig om, att jag är så ful, men hon vill ha med sig ett hyggligt porträtt hem till Jönköping och visa flickorna der.



  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post26

TEORI OCH PRAKTIK.

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-02-16 15:50
Östgötaposten 1903-03-13


A: "Jaså, din syster har slagit upp sin förlofning? På hvad sätt hade fästmannen försyndat sig?"
B: "Jo, hon predikade sparsamhet för honom både bitti och sent, men när han så skänkte henne en oäkta diamantring blef hon arg och slog upp med honom."



  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post18

På jakt efter en äkta man.

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-02-16 09:33
Östgötaposten 1907-07-01


För en tid sedan skulle en dam vid namn Julia Weetsler i Melbourne gifta sig. Några timmar före vigseln fick hon emellertid veta, att brudgummen skamligen öfvergifvit henne och schappat sin väg, men som hon tyckes vara skapad af litet starkare stoff än damer i allmänhet, öfverlämnade hon sig ingalunda åt sorg och förtviflan, utan begaf sig genast ut på upptäcktsfärd efter den försvunne.
Hon följde den trolöse i spåren från Australien till Amerika och fann honom till slut i den lilla staden Allentown i Pennsylvanien, där hon på stående fot tvang honom att gifta sig med henne.

En ung banktjänsteman i London, som hade förlofvat sig med en förmögen äldre dam, rymde på själfva bröllopsaftonen till Paris och, sedan han fått reda på att hon upptäckt hans spår, därifrån till Italien, hvarest han slog sig ned i Neapel.
Olyckan ville emellertid att han där blef bestulen på alla pengar han hade med sig, och då hans brud upptäckte honom i ett ganska ynkligt tillstånd i ett hotell af lägsta rang, måste han gifva sig på nåd och onåd och finna sig i det oundvikliga.

Ett högtidsklädt brudpar infann sig en dag på rådhuset i den franska staden Issondon. Efter att ha uppläst vigsel- formuläret ställde borgmästaren först till mannen frågan om han ville taga den närvarande bruden till sin äkta maka. Till allmän häpnad svarade brudgummen efter ett ögonblicks eftersinnande:
— Nej. Mitt första äktenskap var ej af den art, att jag vågar ingå ett nytt.
— Men det borde ni väl ha varit på det klara med innan ni kom hit, utbrast borgmästaren. Ni måtte väl veta, hvad ni vill!
Brudgummen tvekade ett par minuter innan han med anmärkningen att det ej var för sent att godtgöra en dumhet lämnade rummet efterföljd af hela bröllopsskaran med bruden i spetsen.
Den vilda jakten drog gata upp och gata ned, och öfverallt stannade folk och skrattade. Till slut, när brudgummen tappade andan, infångades han af bruden, som så allvarligt förehöll honom hans beteende, att han följde henne tillbaka till rådhusset, där den afbrutna ceremonien fullbordades.

En liknande händelse tilldrog sig för några år sedan i Manchester. Bröllopsgästerna hade redan samlats i kyrkan, då brudgummen, hvars mod tydligen ej tålde offentlig pröfning, plötsligt sprang sin väg och tog sin tillflykt till en i närheten befintlig utskänkningslokal. Bruden och brudtärnorna följde honom likväl hack i häl. Under kroggästernas stora munterhet blef han tagen i kragen och inom några minuter förvandlad till äkta man.

För tre år sedan for ett ungt par af arbetsklassen åtföljdt af sina vänner till en kyrka i norra London for att där låta välsigna sitt förbund. Under vägen föllo några stickord, som retade brudgummen i så hög grad, att han förklarade, att han ej mer hade lust att gifta sig. Han sprang ur vagnen och tog till flykten. Bruden hoppade äfven ur och satte efter honom. Kapplöpningen var kort men spännande. Utgången hade kanske varit litet oviss, om ej gatutrafikanterna, i tanke att det var fråga om en tjuf, hade tagit fast den unge mannen och utlevererat honom åt hans sköna förföljarinna.

Ännu mer förtvinad var en ung fransk köpmans flykt från sin utvalda. Bröllopet skulle stå i Rouen, men i sista ögonblicket innan det viktiga steget var taget slet han sig lös från sin tillkommandes arm och sprang därifrån. Bröllopsskaran med bruden i spetsen förföljde honom genom stadens gator och slutligen stod man invid Seinefloden. När den unge mannen såg att ingen annan utväg fanns, kastade han sig i vattnet. De andra stannade på stranden, men bruden, som var god simmerska, kastade sig utan betänkande i floden. Brudgummen, hvars simkonst var hennes betydligt underlägsen, var på väg att gå till botten, då brudens starka arm tog fast honom och drog honom i land. Strax därefter bar det af till kyrkan, och bruden kunde i ordets sanna betydelse säga, att hon "fiskat" sig en man.



  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post17

Aj. Aj!

Roliga historierSkapad av Uffe Johansson 2018-02-11 19:06
Östgötaposten 1899-10-06


Modern: — Hör du, Beate, hvad hade du och hr Andersson så mycket att förtro hvarandra i går afton?
Dottern: — Kära mamma, vi titta bara på månen.
Modern: — Månen? Men himlen var ju alldeles mulen?
Dottern: — Hvad säger mamma? Det märkte inte vi alls.











  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post7