Inte dagens nyheter...

Inte dagens nyheter...

Våld, lycka, framsteg och motgångar. Det var bättre förr, eller?

Kungliga biblioteket har skannat in mängder av äldre svenska dags- och veckotidningar, med fantastiska nyheter.

Här har jag tagit fram det bästa och värsta från veckotidningen Östgötaposten, eller om den heter Östergötlands veckoblad Östgöta-Posten, med det bästa och värsta från bland annat Östgöta Correspondenten.

Östgötaposten drevs av det vi i dag kallar Corren, som en form av veckotidning.

Not: Ibland kan det bli riktigt läskigt, men så uttryckte man sig då :-O
Valutaomvandlare: 1.000:- år 1897 motsvarar 64.835:- år 2018. Se mer på Rodney Edvinssons sida.

Spökande benmjöl

MystisktSkapad av Uffe Johansson 2018-05-13 22:36
Östgötaposten 1898-10-28


Benmjölet spökade. En hemmansegare nedåt Mo härad i Småland hade köpt sig benmjöl, som han skulle använda till gödning i sin trädgård. För detta ändamål skulle en del andra tillsatser iröras benmjölet. Detta arbete verkstälde han en månskensafton.

Som han nu stod och rörde i blandningen, kom han att kasta en blick åt sidan och — o fasa! der stod en karl bredvid honom och rörde i benmjölet. Landtmannen rusade genast in till de sina, som strax märkte att något märkvärdigt händt honom.

I början ville han ej svara på deras frågor, ihågkommande den gamla goda regeln, att man ej får omnämna att man sett spöken innan dagen efteråt, men slutligen förklarade han att han aldrig mer kommer att köpa ryskt benmjöl, alldenstund ryssarne till sådant söndermala meniskoben.

Han hade i qväll tydligt sett den ryss, som fått släppa till det af honom köpta benmjölet stå bredvid sig och röra i sina egna ben. Det konstaterades dock snart att mannen blifvit rädd för sin egen skugga, meddelar S. A.

  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post81

Mördad som häxa

MystisktSkapad av Uffe Johansson 2018-05-11 12:06
Östgötaposten 1896-11-06


Mördad som hexa. Höstsessionen vid domstolen i Freiburg i Rbenprovinsen öppnades den 19 Okt. med en brottmålssak, som kastar ett afskräckande ljus öfver den ännu i många kretsar rådande vidskepelsen.

I Juni detta år hade en tjugoettårig af epileptnka anfall lidande landtman med anledning af inträdande dödlighet bland hans kreatur med kallt blod strypt en äldre qvinlig anhörig, emedan han beskykle henne för att genom hexeri ha förorsakat såval de epileptiska anfallen som dödligheten bland boskapen. Sjelf påstår han. att han efter hexans död blitvit qvitt sina anfall.

När undersökning inleddes med anledning af mordet, nekade han till en början, men blef derpå nattetid vid ett tillfälle så häftigt skrämd af ett åskväder, att han dagen derpå angaf sig sjelf. Han var emellertid så fången i sin vidskepliga föreställning, att han utan tvekan förklarade, att om mordgerningen kunde bli ogjord, skulle han begå den omigen. Med hänsyn dertill, att han icke kunde anses fullt tillräknelig, dömdes han till straffarbete i tio års tid.

  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post78

Sågfilare eller spioner?

MystisktSkapad av Uffe Johansson 2018-03-03 15:54
Östgötaposten 1900-01-26


Spionerier vid Norrköping? Att inloppet till Norrköping och terrängen omkring staden skulle vara af synnerligt intrese att känna för en i landet inbrytande fiende är sjelfklart. Det har ej heller saknats rykten om spioner äfven der. Sålunda förtäljes att i början af denna vecka der uppehållit sig en af dessa s. k. filare. Personer, som inledt samtal med och sökt utforska honom, ha, som var att vänta, ej på minsta sätt fått några upplysningar. De försäkra dock, att personen ej vore, hvad han gåfve sig ut för, en sågfilare, ty de ha sett en snyggare drägt framskymta under abetsklädnaden och äfven märkt sådana later, att skepelsen af en arbtare och det fångrin, med hvilket de flesta frågor bemötts, af dem ansetts endast vara en bemantling.



De ryska "sågfilarne". För "Vestg Korresp. berättar en högt aktad man följande: Häromdagen kom till en prästgård i Falköpings-trakten en rysk sågfilare och anhöll få arbete i yrket.

— Hvad kostar det få en såg filad ? frågade pastorn.
— Äh just ingenting, en bagatell, en 25 öre kanske jag får.

Detta var intet opris, tyckte prästmannen, och så togos två handsågar fram. Hos pastorn uppehöll sig för tillfället en ingeniör. Han och prästmannen öfverenskommo, att nu skulle de noga studera den här mannen och hans uppförande. De satte sig en på hvardera sidan om ryssen med pass från Nowgorod. Båda, i all synnerhet ingeniören, förstodo sig i grund och botten på arbetsfolk, de betraktade den arbetandes fina aristokratiska händer med naglar välputsade som en frökens, det hvita linnet som framstack vid handlofven under den grofva rockärmen, anletsdrag, skick, maner och funno genast, att hvad den här mannen än var ej var han någon arbetare. Här tillkom att han var mindre hemmastadd med sågfilarens yrke. Ingeniören gjorde honom uppmärksam på, att å en väl riktad såg skola tandraderna vara linialräta. Detta tycktes filaren först nu ha kommit på det klara med och ändrade sågraderna i detta hänseende.

— Ja, se de fleste af oss ryssar, som nu vandra i Sverige, äro jordbruksarbetare och mindre kunniga i sågfilareyrket, som vi taga oss till om vintern, sade ryssen på rådbråkad men ändock rätt begriplig svenska.

Hvarför har ni då begifvit er hit?

— Jo, man skall väl se sig om litet här i verlden.
— Och af denna orsak vandra nu öfver ett 50-tal ryska sågfilare i Sverige?
— Ja, visst göra de det.
— Men det är ju besynnerligt, att de först nu fått en sådan lust att besöka vårt land.
— Ja, det kan ju så tyckas, blef ryssens svar.

Så skulle han ha sin betalning. Pastorn framlämnade en pappersfemma. Genast gaf ryssen tillbaka kr. 4:50.

— Det är rätt bekymmersamt här på orten att lämna bort småmynt, sade han och framtog derpå ur en välförsedd plånbok en 100-krone sedel, hvilken han af examinatorerna begärde få vexlad. Ingen af dessa var dock för tillfället vid så stor kassa.

Ett leende krusade då sågfilarens läppar. Han bugade sig artigt och försvann. Att han var en officer, det är prestmannen lika säker på som att det finnes en Gud, och för ingeniören är antagandet lika vist som att bantåg ej kunna framgå utan räls och slipers.



-----------------------------

Om ryska sågfilare på Wikipedia.



  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post50

Man är Storsjöodjuret på spåren.

MystisktSkapad av Uffe Johansson 2018-03-01 22:06
Östgötaposten 1900-08-24


Man är Storsjöodjuret på spåren. Löjtnant O. von Mentzer, hvilken för Aftonbladets räkning gifvit sig ut på forskning efter Storsjöodjuret, skrifver:
Af alla de försök, hvilka gjorts för att fånga eller åtminstone kunna få konstateradt, hvad Storsjöodjuret verkligen är, torde de, hvilka blifvit gjorda at slaktaren Myrén i Myssjö, otvifvelaktigt hafva ledt till det mest positiva resultatet.

Utgående från den synpunkten, att det s. k. odjuret är ett vattendjur, som lefver af fisk, har han utlagt ett slags giller för det samma med sik som lockbete.

Det har visat sig, att gillret den ena gången efter den andra varit hopfäldt och flyttadt mycket långa sträckor, hvarjemte lockbetet varit borttaget, ehuru djuret lyckats slita sig löst från gillret.

Om försöken icke ledt till något mera positivt resultat, hafva de dock gifvit klafven till, hur det s. k. odjuret bör fångas, och skola de nu, sedan fångstdonen undergått någon förändring, genom vår försorg ånyo upptagas.

Så mycket tro vi oss kunna påstå, efter de underrättelser vi erhållit, att det är ett i vatten uteslutande lefvande djur, som lefver på fisk, företrädesvis s. k. bottensik, att dess kropp, eller åtminstone delar af densamma, är betäckt med ett glatt, förmodligen slemmigt skinn, samt att det tyckes vara starkt och åtminstone så stort, att det ogeneradt hugger på sikar af 1 k:gs vigt.

Huruvida det är ett mycket stort exemplar af någon fiskart eller något orm- eller ödeliknande djur, måste man naturligtvis lemna åt framtiden.

Storsjöodjuret synligt igen. Östgötaposten 1899-10-06.
Föreningen Storsjöodjuret på Facebook.
"Än lever storsjöodjuret". Artikel i föreningen UFO Sveriges medlemstidning nr 1-2018. Finns nog att hitta i välsorterade tidningsbutiker, eller att beställa genom föreningen.






  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post43

Storjöodjuret synligt igen.

MystisktSkapad av Uffe Johansson 2018-02-11 18:55
Östgötaposten 1899-10-06


Storsjöodjuret var i måndags förra veckan återigen synligt. Ungefär midt på dagen blef fröken Anna Delin i Östnår, Hackås, varse ett stort djur, som kom med stark fart simmande i sjön nordvest om Hackås kyrka och styrde kosan åt öppningen mellan Matnäsudden ocb öarna, men innan djuret nådde dit, vid något mera än halfva bredden af sjön, stannade det och låg der stilla och synligt en lång etund.

Under tiden kom hr Per Bromée, son till riksdagsman J. Bromée, gående förbi Anna Delins hem i Östnår, och af henne gjordes han uppmärksam på det föremål hon sett. En god stund stodo båda och åsågo den "svarta" punkten, som fortfarande låg på samma ställe, hvarefter Bromée, då föremålet ej rörde sig, misstänkte, att det var något annat, som flöt på vattnet.

Men då han under hemgåendet fortfarande hade sin uppmärksamhet fästad på den svarta punkten, fick han plötsligt se, att densamma satte sig i rörelse och det med en fart, så att vattnet formligen "skursade" till synlig höjd öfver den i öfrigt vid det tillfället alldeles lugna Storsjöns yta. Djurets riktning togs då alldeles rätt mot Tjufholmen, i hvars närhet det dök ned.



Man är Storsjöodjuret på spåren. Östgötaposten 1900-08-24.




  • Kommentarer(0)//www.prosa.se/#post6